Nordiska ministerrådets mål är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Men nu under coronapandemin har de nordiska länderna jobbat självständigt utan en gemensam strategi för att kontrollera pandemin i Norden. Detta ser inte bra ut för framtiden. Coronapandemin kommer inte vara den enda krisen som påverkar i Norden och till nordiskt samarbete. Som FNF:s förbundssekreterare skrev i januari, kräver kriser samarbete i Norden. Mobilitet över de nordiska gränserna är vardaglig för många (till exempel i Öresundsregionen eller Haparanda-Torneå) och coronapandemin har verkat mycket på den. För att vanlig rörighet över gränserna skulle vara möjlig även under kriser, måste de nordiska länderna samarbeta.
Norden kommer inte uppnå sitt mål, om vi inte kan samarbeta och hålla ihop. Coronapandemin har utmanat samhället på många sätt det senaste året och skapat nya problem. Nordiska samhällen är ganska lika, så många lösningar på utmaningarna skulle kunna vara lika. I Norden har gränserna inte spelat så stor roll, när samarbete över gränserna har varit vanligt. Därför skulle det vara nyttigt och viktigt för de nordiska länderna att stärka krisberedskapen tillsammans. Gemensamma lösningar kan minska problem under kriser och stärka samarbetet. Nordiskt samarbete i fråga om läkemedel kunde vara mer effektivt än det arbete som länderna gör nationellt, när vi pratar om till exempel gemensamma vaccinanskaffningar. Den här aspekten omnämndes också i Bo Könbergs rapport (Det framtida nordiska hälsosamarbetet, 2014) om hur det nordiska hälso- och sjukvårdssamarbetet kan utvecklas och förstärkas.
Klimatförändringen är ett hot mot oss alla i framtiden och för att stävja dess effekt på våra liv, så måste vi göra ändringar nu. Globala utmaningar får inte driva de nordiska länderna isär, utan Norden borde visa exempel på hur nationalstater kan arbeta tillsammans för att uppnå gemensamma mål. Tillsammans är vi starkare inför att påverka och hitta lösningar på gemensamma utmaningar. Varken klimatförändringen eller pandemier beaktar nationella gränser, så lösningar bör också vara gränslösa och gemensamma. Björn Bjarnasons rapport om framtida samarbete inom utrikes- och säkerhetsfrågor (Nordic Foreign and Security Policy 2020: Climate Change, Hybrid & Cyber Threats and Challenges to the Multilateral, Rules Based World Order, 2020) omfattar flera av framtidens utmaningar och förslag på hur de nordiska länderna kunde agera starkare tillsammans för att möta dem.
Den nordiska enhetstanken och viljan till nordiskt samarbete har ofta aktualiserats under kriser. När gemensamma värderingar har hotats, så har viljan att samarbeta varit stark. Historiskt sett har hotet, som för Norden samman, ofta kommit från andra stater. Men nu har pandemin och den kris den inneburit, drabbat alla globalt och skapat en annorlunda situation. De nordiska regeringarna har en vision om att Norden ska vara den mest hållbara och integrerade regionen i världen. Men nu då krisen uppstod, tänkte länderna bara nationellt och inte på hur vi kunde lösa krisen tillsammans i Norden. De nordiska länderna bör skapa en gemensam strategi för hur vi förbereder oss och hanterar kriser tillsammans. I så fall skulle samarbetet inte drabbas, utan vi skulle vara starkare tillsammans under kriser.
Uttalandet författades av det finska ungdomsförbundet PNU, och beslutades sedan om på FNUF Nordens vårmöte.